Minna återträff . .
Äntligen så har Minnagruppen kommit igång igen och jag kommer ha en dag i veckan som jag har något fast att göra i ett par veckor framöver. Finally, har väntat på det för nu känner jag att jag kanske kan få lite struktur på vardagen så att dagarna inte flyter ihop lika mycke som dom gjort.
Vi hade ialla fall återträff i torsdags och jag skulle åka uppifrån mamma, inte världens bästa väder att åka i eftersom det både hade regnat och snöat vilket resulterade att precis allting där uppe var slask. Kom iväg lite sent men jag kände att det var bättre att komma dit lite senare än att inte åka dit alls så jag fortsatte köra. Blev lite strul när jag kommit in till stan och dom ringer när jag är ungefär tio minuter ifrån och frågar om jag är påväg, vilket jag säger att jag är sen helt prötsligt börjar någon tuta och jag får som vanligt lite småpanik av det speciellt när jag redan är stressad men det slutar efter en stund och så kommer jag in förbi olskrokstorgetså tutar det kostant och jag får ännu mer panik eftersom jag inte vet vart det kommer ifrån samtidigt som jag har mamma i telefonen konstaterar vi att det troligen är min bil som tutar vilket gör att jag får ännu mera panik, svänger in på första bästa gata jag ser, slänger mej in på en parkering och har lagt på en stund innan. När jag väl står där tutar bilen fortfarande så det enda jag kan göra är att stänga av den, ringer upp henne och frågar vad jag ska göra och ommer på att det bästa är att ringa min morbror så först ringer jag till minna för att säga att jag blir sen, sedan ringer jag min morbror och han säger att jag antingen måste ta bort säkringen eller dra ur kabeln och efetrsom säkringen hade annat kopplat till den också så ringde jag pappa och frågade vart kabeln satt. Hittade den tillslut och drog loss den sen var det dags att försöka navigera sej till lokalen och jag kom bara en halvtimma sent eller nått men som tur var så sov han i baksätet under hela kallabaliken.
Enda pojken var han också och dom hade redan börjat med sina förlossningsberättelser så jag fick höra en ialla fall innan det var dags för min tur och det blev väll inte så bra berättat men dom fick höra en del ialla fall innan det blev fika och ännu mera prat. mysigt att träffa dom och att få se bebisarna, se hur små dom var och han var en riktig jätte jämfört med dom andra men så var det en som inte var där men jag tror inte hennes tös är större än honom och om hon skulle vara det är hon nog inte mycke större även om hon vägde mer när hon föddes.
Det blir inget mer skrivet om detta just nu för jag har en missnöjd liten pojk på golvet som börjar bli lite småhungrig och vill ha massa uppmärksamhet så jag får ta och ägna lite tid åt honom en stund nu.
Vi hade ialla fall återträff i torsdags och jag skulle åka uppifrån mamma, inte världens bästa väder att åka i eftersom det både hade regnat och snöat vilket resulterade att precis allting där uppe var slask. Kom iväg lite sent men jag kände att det var bättre att komma dit lite senare än att inte åka dit alls så jag fortsatte köra. Blev lite strul när jag kommit in till stan och dom ringer när jag är ungefär tio minuter ifrån och frågar om jag är påväg, vilket jag säger att jag är sen helt prötsligt börjar någon tuta och jag får som vanligt lite småpanik av det speciellt när jag redan är stressad men det slutar efter en stund och så kommer jag in förbi olskrokstorgetså tutar det kostant och jag får ännu mer panik eftersom jag inte vet vart det kommer ifrån samtidigt som jag har mamma i telefonen konstaterar vi att det troligen är min bil som tutar vilket gör att jag får ännu mera panik, svänger in på första bästa gata jag ser, slänger mej in på en parkering och har lagt på en stund innan. När jag väl står där tutar bilen fortfarande så det enda jag kan göra är att stänga av den, ringer upp henne och frågar vad jag ska göra och ommer på att det bästa är att ringa min morbror så först ringer jag till minna för att säga att jag blir sen, sedan ringer jag min morbror och han säger att jag antingen måste ta bort säkringen eller dra ur kabeln och efetrsom säkringen hade annat kopplat till den också så ringde jag pappa och frågade vart kabeln satt. Hittade den tillslut och drog loss den sen var det dags att försöka navigera sej till lokalen och jag kom bara en halvtimma sent eller nått men som tur var så sov han i baksätet under hela kallabaliken.
Enda pojken var han också och dom hade redan börjat med sina förlossningsberättelser så jag fick höra en ialla fall innan det var dags för min tur och det blev väll inte så bra berättat men dom fick höra en del ialla fall innan det blev fika och ännu mera prat. mysigt att träffa dom och att få se bebisarna, se hur små dom var och han var en riktig jätte jämfört med dom andra men så var det en som inte var där men jag tror inte hennes tös är större än honom och om hon skulle vara det är hon nog inte mycke större även om hon vägde mer när hon föddes.
Det blir inget mer skrivet om detta just nu för jag har en missnöjd liten pojk på golvet som börjar bli lite småhungrig och vill ha massa uppmärksamhet så jag får ta och ägna lite tid åt honom en stund nu.
Kommentarer
Trackback
